Gammal kunskap
Förr fanns en djup kunskap om trä, förmedlad genom lång erfarenhet. Det fanns avancerad specialkunskap som bars fram av människor inom olika hantverk och yrkesgrenar. Det fanns också en bred allmän kunnighet hos folket om trä och dess möjligheter. Denna kunskap har alltmer förlorats in i vår tid. Mindre grupper i samhället besitter och praktiserar fortfarande ännu vetskap om träets
hemligheter och möjligheter. Kunskap om trä kommer i framtiden i allra högsta grad att vara en överlevnadsfråga. Exempel
Några exempel får belysa den kunskap, planering och eftertanke som fanns förr. Byggnadsvirke
Vid val av trä till byggnader eftersträvades ett tätvuxet virke, som var rakt och innehöll så få kvistar som möjligt. Träd som gav sådant virke såg ut på ett särskilt sätt, växte på viss mark och under vissa klimatförhållanden. Träden ska växa på mager mark, vilket ger långsam tillväxt och ett tätvuxet virke. Furu ska gärna växa på moränrik mark, på höjder eller åsar. Gran ska växa i kanten av mossar eller i sänkor. Träden ska växa i täta bestånd, vilket bidrar till att virket blir tätvuxet samt kvistfritt. Norrsluttningar som växtplats anses också ge rakt och tätvuxet virke. Trädet ska vara moget. Detta är ett mycket sammansatt begrepp, men en viktig förutsättning är att trädets tillväxt nästan ska ha avstannat. Trädet ska ha tjocklek och längd som svarar mot den tänkta användningen. Stammen ska vara rak, slät och ha så få kvistar som möjligt. För husbyggnadstimmer är dessa krav viktiga. Trädet får inte vara vridet, vilket är viktigt både för timmerbyggnad och snickeri. Trädets krona och bark ska ha ett speciellt utseende och genom detta kan olika egenskaper bedömas. Trädet ska ha hög kärnvedsandel. Mask- eller rötangrepp får inte förekomma.
